Tims matte

Jag har inte försvunnit

Jag har bara varit lite trött på sista tiden. Har haft mycket att göra med ett krånglande datasystem på jobbet. En sjuk pappa som återigen ligger på KS. Jag undrar om han kommer därifrån den här gången??
Äldsta dottern försöker ta körkort och det är jag som får övningsköra med henne. Jag trodde jag var en hyffsad lugn och sansad person men så är inte fallet. Ju längre man lever desto mer lär man sig om sig själv.
Ja så har vi då alla relationer med gott om energitjuvar. Jag läste någonstans att man ska avsluta sådana bekantskaper men det är ju så svårt! För egentligen vill jag inte det. Hur kan personer vara så trevliga samtidigt som dom ställer till det för en. Och bara tar och tar ......................
I morgon ska jag vara på huvudkontoret i Norrköping. Stiga upp tidigt och åka tåg, X2000. Det är inte ofta man gör det. Jag jobbar ju faktiskt på en flygplats och älskar att åka flygplan. Och hur ska jag hitta rätt tåg på Centralen. Usch det känns nästan lite läskigt!!
Sonen har äntligen kommit till rätta i nya skolan. Men naturligtvis gick det inte många dagar förräns han tappade skåpnyckeln och slarvade bort bussremsan. Jag fattar inte hur man kan vara så disträ hela tiden. Och ändå så lycklig.

upplagd av Britt @ 08:45