Tims matte

Tonen var rå men hjärtlig

I den familj jag växte upp i var vi snabba med spydiga kommentarer. Men jag minns med värme i hjärtat hur vi tillbringade söndagsmiddagarna med att "slänga käft". Till middag serverades kalvstek, hemmagjorda pommes frites, gräddsås och "små jävla gröna ärter". Sen pratade vi i timmar om veckan som var och om den som skulle komma. Kryddade med diverse kommentarer. Länge trodde jag att det var så det såg i de flesta hem. Men rätt snart lärde jag mig att så var inte fallet. Bästa vänninan i tonåren lärde sig att acceptera men hon lärde sig aldrig att ge tillbaka. För hennes skull tonade jag ner mina spydigheter och ju fler människor jag lärde känna så försökte jag låta bli. I den familj jag själv har producerat håller vi inte på så där. X:et förstod inte utan blev sårad. Nu för tiden håller jag kommentarerna inom mig själv nästan alltid men ibland bara slinker dom ut innan jag hinner hejda dom. Igår gjorde jag det igen. En kamrat förstod inte utan blev sårad. Och hur man än försöker rätta till så blir det bara mer fel. Så nu hänger Ågren över axeln och skrattar åt mig!!!!

upplagd av Britt @ 09:10