onsdag 12 september 2007

Det trodde jag aldrig!


Nej det trodde jag aldrig att jag skulle sakna X:et. Ja inte honom som person, för han kan flyga och fara dit pepparn växer. Nej ni vet det här med tvåsamheten och alla vardagstrevligheter som man har tillsammans. Behovet av att ha någon som lyssnar och hjälper en att reda ut tankarna när man tänker fel. Nån att åka bort med en helg och bara vara. Nån att krama........ ja ni vet listan kan bli hur lång som helst. När jag sa det här till en av vänninorna svarade hon att "ja nu är du äntligen igenom, det är bara att leta efter en ny karl". Ja visst är det så fast jag trodde jag var klar redan när vi separerade. Man ska lyssna på visa kvinnor!!! Ja men så var det då det här med en ny karl. Byn är liten och alla trevliga karlar upptagna. Vilken turbulens det skulle bli om jag fick en sån, en upptagen alltså. Sommarens äventyr på meilsajterna gav ju inte så mycket mer än lite förströelse. Att hitta en ny på internet verkar lika svårt som att vinna högsta vinsten på lotto. På jobbet då, det har jag hört och läst att väldigt många hittar sin partner på jobbet. Men finns det verkligen någon tillgänglig där???? Nej mina vibbar säger mig att avdelningens medarbetare nog skulle tycka att det vore roligt att få deras personalplanerare på fall snarare än att det var just mig dom var ute efter.

2 kommentarer:

Klockan 13 september 2007 kl. 01:20 , Blogger Anette sa...

Moster, han kommer dyka upp när du minst anar det. Om inte så får du väl komma hit på besök igen så ska vi se vad vi kan hitta här ;)

 
Klockan 13 september 2007 kl. 02:26 , Blogger Stora Morran sa...

Du det är inte lätt när man är van att vara två och sen håller alla på och hetsar om att man ska bege sig ut. Hua!

 

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida